Hockey in the US

Svensk förortsgrabb och numera #14 i St Louis Jr Blues. Lever drömmen i möjligheternas land och dribblar för mycket. Ingen broms.

Player of the Day, bowling och Lars Winnerbäck

Kategori: Allmänt

Under mina tre år i Mora hade jag egentligen bara ett motto när det kom till tvättningen - tvätta så sällan som möjligt. Därför blev det inga småtvättningar då och då, utan istället samlade jag på mig så mycket smutstvätt jag kunde tills det inte längre gick att pressa ner mer i tvättkorgen, för att sedan köra en tvätt som nästa inehöll hela garderoben. Lite så funkar min blogg också. Inga korta Facebook-status-inlägg om enskilda dagar, utan mer sammanfattningar över den senaste veckan. Så, nu bär det av...
 
Som några läsare, med Asplövet i spetsen, så uppmärktsamt noterade så skrev jag inget om förra veckans matcher. Det beror på att jag först inte tänkte skriva om hockeyn här på bloggen, eftersom att jag inte alls hade någon lust att blogga om matcherna i starten av säsongen då laget förlorade och jag spelade dåligt. Jag tänkte också att det skulle vara missvisande att bara berätta om de bra prestationerna. Därför funderade jag på att skippa att blogga om hockeyn helt och låta er hitta informationen själva. Men nu när ni läsare efterfrågar mer hockey så får jag väl tänka om.

Förra veckans matcher, som sagt. Vi hade våran hemmapremiär mot Twin City Steel på lördagen, vilket var tredje matchen i ligan. Jag spelade i förstafemman och fick vara med på line-upen, något som alla hockeyspelare har våta drömmar om. Våran line-up var inte lika satsig som dom jag sett tidigare, men jag fick ändå gåshud när speakern ropade: "AND NUMBER 14, FROOOM STOOCKHOLM, SWEDEN...ALEEEXAANDER CAAARLSSSON!!" och jag åkte fram och ställde mig på blålinjen. Vi vann också matchen med 6-5.

På söndagen dagen efter hade vi returmöte mot samma lag. Vi vann med...håll i er...12-2. Jag gjorde två mål och tre assist. Det ledde till att jag blev utsedd till 1st Start of the game på ligans hemsida och Player of the day av 3HLPA, som är spelarfacket (?) tror jag. 
 
 
 
 
 
I fredags var jag som jag berättade tidigare och bowlade med två grabbar i laget och deras kompisar. Efter att jag försökt måla upp mig själv som en värdelös bowlare för att dämpa förväntningarna, öppnade jag upp med en strike första kastet och en spärr andra. Plättlätt. 
 
Engelskan flöt på bra och det blev inga pinsamma ögonblick där jag bara ville sjunka genom jorden. Vet inte om jag ska tacka Gud eller min engelskalärare för det. Så tack, båda. Alla jag träffade under kvällen var skitsköna och vi ska förmodligen hänga med dom i helgen igen eftersom att vi inte har någon hockey. 

Nu hoppar jag friskt mellan aktiviteterna här, även om jag försöker ta det i kronologisk ordning. 
Nya matcher väntade nämligen den här helgen då vi spelade två träningsmatcher mot Lindenwood University. Första matchen slutade 3-6 och andra 4-4 (6-7 efter straffar). Jag hade 1+2, alltså ett mål och två assist, under dom här två matcherna. Missade dessutom en straff, men det tänker jag inte skriva om(...fan...).

Nu ska jag ner till mitt Kesella-fruktsallad-instagram-mentalitets-gym och köra överkropp och lyssna igenom Lasse Winnerbäcks nya skiva i jacuzzin.

Peace out, från ett soligt men lite svalare St Louis.


/#14
 
 
 

Kommentarer

  • Östlund säger:

    "Låta er hitta informationen själv." Jävla skämt eller.
    Ta 5 minuter extra av ditt extremt upptagna liv och ge oss inside information hur de går på matcherna och träningarna.
    /skickar ett sms får svar 2 veckor senare, Stevie.

    Svar: Om du hade läst dom tidigare inläggen så vet du att jag inte kan skriva för mycket om laget, eftersom att folk här borta håller koll på min blogg. Så anledningen till att jag inte skriver allt jag tycker och tänker om hockeyn är att jag inte får, och inte att jag inte orkar, Niklas. Måste snacka med dig om svart tejp på stickan, filat blad och vita pump dock. Skype - så fort som möjligt!
    hockeyintheus.blogg.se

    2013-09-23 | 21:35:48

Kommentera inlägget här: